...

Den dåliga perioden fortsätter. Jag är inte nöjd med hur det är, men som tur är så vet jag av erfarenhet att förr eller senare ljusnar det och då rullar livet på ett tag innan skiten hoppar på mig igen.

Jag har varit hos både läkare och kurator, i fredags. Remiss skickad till affektiva mottagningen, nu får psykiatrin ta över (nåja, inom 60 dagar..) så får vi se vad det leder till. Min läkare och kurator skulle gärna se att jag blir utredd igen, ordentligt. Dessutom vill de gärna också att jag ska få möjlighet till en viss sorts terapi. Vi får se hur det blir med allt det där, det är bara att vänta och se och hoppas på det bästa.

Dåliga dagar händer det att jag måste lämna lägenheten för att kunna andas, bryta mönster och fokusera på sådant jag måste få gjort. Som att åka hemifrån för att plugga, annars blir det inte gjort eftersom jag fastnar med annat och isolerar mig. Idag åkte jag ner på stan för att plugga, satt ute i solskenet och fick gjort det jag skulle. Efter det gick jag en promenad från stan till stallet, nätta 9,5km ungefär. Finfint.

Om två veckor hoppas jag att det finns en tid för att röntga min häst. Någon del av henne åtminstone, för att se vad som kan tänkas fela i vänster bak på henne. Älskade Z, åldern börjar komma ikapp henne.

Nu. Andas.

Smärta.

Det är ingen bra dag idag. Alls. Dras längre och längre ned, vissa dagar stannar det upp och är på en hanterbar nivå. Andra dagar kämpar jag för att hålla mig flytande. Jag flyr hemmet (det tomma hemmet mitt på dagen) för att distrahera mig själv och hålla mig borta från dåligheter. Funkar.. sådär.

På fredag har jag läkartid och tid hos kuratorn, är en kvart mellan besöken bara. Bra tajmat måste jag säga och är tacksam att det är dags så pass snart som på fredag. Känns som om tiden sniglat sig fram sedan jag bokade in tiderna ett par veckor sedan.

Imorgon ska jag umgås med min vän P på kvällen. Vin, vara social, spela och ha det gott. På en onsdag, bara sådär ändå. Lär vara hemma vid midnatt igen pga bussarna, men ändå. En helkväll med en vän är guld värt. Sannerligen guld värt.

Imorse när jag åkte till stallet vid sju för att släppa ut hästarna så sniffade jag extra mycket på min hästs mule eller snarare sidan av den. Min absoluta favoritdoft i hela världen - den doften hon har på den där lena delen av mulens sida.. Älskar den, älskar henne!

Imorgon ska jag plugga och åka till stallet medan sonen är på förskolan. Hade tänkt klämma in ett gympass också men kroppen känns inte okej, var hos naprapaten igår och efter det har jag än mer ont. Vilket inte är helt ovanligt, men ändå. Ska tillbaka dit den 26:e september.

Nu ska jag borsta tänderna och lägga mig, sov bara fyra timmar natten till idag...

Dålig aptit, sover dåligt/för lite och är lika rolig som en bortglömd gråsten under kilovis med mossa i skogen. Depression är så mysigt. Verkligen mysigt. Not.

Hittills.

Nu ska vi se, i söndags skrev jag om veckans planer. Såhär har det gått hittills:

Stallet varje dag som vanligt. *
Klippa mig på tisdag, med lite tur låter sig sonen klippas lite också då. Håller en tumme!
Filmkväll med maken måndag kväll. **
Jobba två pass. ***
Städa - det är tänkt att jag ska dammsuga och svabba golv imorgon.
Träna två pass på gymmet. ****
Plugga. *****

*         Har bara gått två dagar, men båda dagarna har jag varit i stallet. Såklart.
**       Ja alltså.. skulle bli av igår, men jag somnade vid nattningen av sonen och.. ja. Eh.. Nej.
***     Jobbar inte förrän torsdag, fredag och lördag.
****   Jag tränade ett pass igår, ett kvar med andra ord och det tänkte jag ta under onsdagen.
***** Jag har pluggat både igår och idag. Men mer är på G under veckan...