Inte bra.

Ibland är det inte bra. Mycket som inte är det. Som klämmer och gör ont i själen. Så himla himla onödigt.

Nu är det så.

Svettas gör jag också.

Ett jävla gnäll.

Borden, måsten.

Jag gillar inte borden och måsten. Det är nog få som gör det. Imorgon är sista hela dagen som jag är hemma innan jag flyger över till Finland för att vara där några dagar. Landar där på kvällen och det blir inte mycket vakentid där på kvällen innan det är dags att sova för att orka med begravningen på fredag. Imorgon både borde och måste jag ta tag i några saker så att det är gjort innan resan. Noppa ögonbryn, sy fast ett par knappar på min jacka, hitta mitt svarta linne och några andra mer eller mindre viktiga grejer. Kommer hem på söndag igen, på kvällen. Nästa vecka sover jag på jobbet fyra nätter. Inte på rad, men nästan. Onsdag - måndag så sover jag bara hemma natten till lördag. Så blir det när man måste byta pass och ha sig för att få till det med plötslig resa utomlands (läs: Finland) utan att förlora alltför mycket inkomst. Inte alls faktiskt, då bytet visst blev okej för både mig och den jag bytte med. Jag var tacksam över att kunna byta överhuvudtaget istället för att ge bort veckans pass rakt av! Alltid trevligt när det löser sig på ett smidigt sätt.

Apropå absolut ingenting så hade jag extremt sjuka drömmar inatt. Om små dammar (?) eller snarare lite större gropar i sand med vatten i mitt ute i ingenstans. Folk badade där och det var svårt att hitta parkering och det var svårt att ta sig till vattengroparna och när jag skulle därifrån så spårade drömmen ur fullständigt. Drömde bland annat om någon form av överlevnadstest i ett lager. Instängda personer som fick instruktioner via högtalare av en mystisk snubbe som var ond. Åtminstone verkade han vara det. Senare visade det sig att vi åtrådde varandra som tusan och vi hade sex inne på ett kontor. Ursäkta?! Han visade sig också ha skills nog att vara chef på en skola och öppnade en gymnasieskola. Jag var någon form av alltiallo alt lärare. Som uppenbarligen fick till det med sin chef. Som i drömmen hette som en biträdande rektor (eller rektor?) gjorde när jag gick i mellanstadiet. Hur som helst var han iallafall klassföreståndare (nu pratar vi irl alltså) för min fd sambos klass på den tiden då han gick i mellanstadiet. De hade vissa likheter, men ändå inte. Var kom det ifrån helt plötsligt?! Inte sett människan sen jag själv gick i mellanstadiet och har heller inte sett eller hört hans namn sen dess heller. Det är i runda slängar 18 år sedan. Hm. Lite obehagligt är det allt.

Nu är klockan halv två på natten och jag borde (se där, ännu ett) gå och lägga mig.

Faktum är att jag tänker göra det. Ska bara (jojustdet) borsta tänderna och läsa ett kapitel i min "toabok" (en pocketbok, just nu en deckare).